Inom alla religioner har man berättelser, metaforer och myter. De vill svara på frågan varför vi lever och varför vi dör. Varifrån allting kommer och vad allt handlar om. Allmänmänskliga existentiella frågor som dyker upp på nytt i varje generation och behöver besvaras om och om igen. Förklara det som verkar slumpartat och förklarligt. Ge allt en mening. Berättelserna kan användas när som t.ex. i individuellt samtal för att skapa igenkänning och i alla typer av gruppsammanhang för att skapa reflektion och insikt från mindfulness, självmedkänsla, KBT, ledarskap eller till handledningsgrupper.
Berättelser och metaforer för reflektion i mindfulness, självmedkänsla och KBT som är tagna från tre av våra böcker; ”99 berättelser”, ”Fri från stress med mindfulness” och ”Mannen med hästarna”.
Inom alla religioner har man berättelser, metaforer och myter. De vill svara på frågan varför vi lever och varför vi dör. Varifrån allting kommer och vad allt handlar om. Allmänmänskliga existentiella frågor som dyker upp på nytt i varje generation och behöver besvaras om och om igen. Förklara det som verkar slumpartat och förklarligt. Ge allt en mening. Berättelserna kan användas när som t.ex. i individuellt samtal för att skapa igenkänning och i alla typer av gruppsammanhang för att skapa reflektion och insikt från mindfulness, självmedkänsla, KBT, ledarskap eller till handledningsgrupper.
Berättelser och metaforer för reflektion i mindfulness, självmedkänsla och KBT som är tagna från tre av våra böcker; ”99 berättelser”, ”Fri från stress med mindfulness” och ”Mannen med hästarna”.
En ung kvinna vände sig till sin mindfulnesslärare och sa:
– Det funkar inte. Jag kan inte få styr på tankarna som far runt i huvudet. Det ä jättesvårt att följa andningen och jag känner mig mer stressad nu än innan jag började träna mindfulness.
– Allt förändras, sa hennes lärare.
En vecka senare, kom eleven tillbaka till sin lärare.
– Nu funkar allt jättebra. Jag känner mig så rofylld och så levande. Livet känns så lätt.’-Allt förändras, sa hennes lärare.
Buddistisk berättelse | Ur Mannen med hästarna
En ung man kom till sin mästare och klagade över att han inte förstod vad allt handlar om.
Mästaren svarade genom att berätta om sin egen resa.
– När jag var ung, sa han, såg jag bara bergen som berg och floderna som floder. Sedan började jag lyssna till berättelsernas budskap och då såg jag bergen som floder och floderna som berg.
Nu har jag upptäckt och förstått mycket. En del har jag lämnat bakom mig och annat har gett mig nya insikter. Sedan jag begrundat berättelsernas mening hör jag fler toner i universums tonskala.
Och nu är bergen berg och floderna floder igen.
Buddistisk berättelse | Ur Mannen med hästarna
En sufimästare var ute på resa med en av sina lärjungar. Mitt i natten kom de till ett karavanläger. Lärjungen var trött och trots att det var hans tur att binda kamelen, så band han den inte.
– Istället för att binda kamelen ber jag Allah vakta den, tänkte han, och lämnade kamelen utanför lägret.’
– Ta hand om kamelen, bad han tyst för sig själv och somnade.
På morgonen var kamelen borta.’-Var är kamelen, undrade mästaren på morgonen, när han steg upp.
– Jag vet inte, svarade lärjungen. Fråga Allah. Jag bad honom ta hand om kamelen. Du säger alltid att jag skall ha tillit till Allah.
– Det är rätt, svarade mästaren. Ha tillit till Allah, men bind kamelen först, för han har inga andra händer än dina.
Sufisk berättelse | Ur Fri från stress med mindfulness
En ung bågskytt hade vunnit flera tävlingar och skröt om sin skicklighet.
– Nu skjuter du bättre än zenmästaren, sa någon, och bågskytten sökte upp honom för att utmana honom om vem som var den bästa skytten.
Zenmästaren accepterade utmaningen med en bugning.
Den unge mannen drog fram en pil, siktade på tavlan och sköt mitt i prick på första försökteet.
– Se om du kan slå det, sa han stolt till mästaren.
Mästaren tog inte fram sin båge utan bad istället den unge bågskytten att följa med honom upp på berget.
Bågskytten blev nyfiken på vad mästaren ville och följde med honom. De kom till en djup ravin över vilken det låg en tunn och ranglig bräda.
Mästaren steg lugnt ut på brädan som säkert var livsfarlig. Han drog upp son båge och sköt en fullständigt perfekt träff. Mitt i prick,
– Nu är det din tur, sa han vänligt, och steg tillbaka på fast mark.
Bågskytten stirrade på den skrämmande klyftan som verkade vara helt bottenlös. Han tvekade länge, länge men kunde inte förmå sig att gå ut på brädan.
– Du är skicklig med bågen, sa mästaren, och du siktar bra. Träna nu att stilla sinnet som släpper pilen.
Buddistisk | Ur Mannen med hästarna
En känd professor kom till en zenmästare för att fråga vad zen innebär. Knappt hade han hunnit sätta sig, innan han började ställa sina frågor.
– Du ser trött ut, sa zenmästaren. Låt mig servera dig lite te.
– Professorn nickade och zenmästaren började göra i ordning teet.
Professorn var otålig. Hade färdats långt och ville ha svar på sina frågor. Zenmästaren märkte det och sa:
Teet är snart färdigt. Dina frågor blir kanske besparade medan du dricker det. Mannen är galen, tänkte professorn. Hur kan mina frågor bli besvarade av att dricka?
Men eftersom han var trött och törstig efter vandringen beslöt han att stanna kvar för att dricka te. Han skulle passa på att ställa sina frågor under tiden.
Zenmästaren kom med kannan och fyllde koppen. Han fortsatte att hälla. Teet rann över kanten och ner på golvet. Mästaren fortsatte att hälla.
– Stopp! Vad gör du? Ser du inte att koppen redan är full? Utbrast professorn.
– Det är precis som med dig, svarade zenmästaren. Ditt sinne är fullt av frågor, så det finns ingen plats för svaren. Ända sedan du kom hit har huset varit fullt av dina frågor. De har svämmat över hela stället. Gå hem, töm din kopp och kom sedan tillbaka. Skapa plats för tomhet och tystnad inombords.
Zenbuddistisk berättelse | Ur Fri från stress med mindfulness
En liten flod nådde på sin färd på vägen från källan randen av en stor sandöken och hejdade sig. Den hade lyckats ta sig förbi alla andra hinder, men när den försökte rinna ut över sanden försvann dess vatten.
– Om jag fortsätter ut i öknen kommer jag att sina och dö. Jag måste kanske vända tillbaka. Vad skall jag ta mig till?
Trots att den lilla floden var övertygad om att dess öde var att korsa öknen hittade den inget sätt att göra det.
Vinden hörde flodens nödrop och kom till undsättning.
– Du kan inte vända tillbaka, susade den. Lär av molnen som låter sig föras av vinden och bli till regndroppar på andra sidan öknen. Överlämna dig åt mig så skall jag bära dig på min rygg över öknen.
– Men vad händer sedan? Vad gör den med mig sedan, undrade den lilla floden oroligt.
– Jag släpper ner dig i havet, viskade vinden.
– Men om jag faller ner i havet kommer jag inte längre att vara mig själv, klagade den lilla floden.
– Du kan inte gå tillbaka, sa den tålmodiga vinden, och du klarar dig inte länge här i hettan. Överlåt dig till mig och låt mig föra dig över öknen så kommer du att falla som regn på andra sidan öknen.
Långsamt börjad en insikt väckas till liv hos den lilla floden och den nickade till vinden.
– Ta mig med.
Sufisk berättelse | Ur Mannen med hästarna
En vacker morgon hade en man just hissat sin flagga. Hans granne kom förbi och de började prata.
– Ser du så vackert flaggan rör sig, sa mannen som hade hissat flagan.
– Det är inte flaggan som rör sig, svarade den andre. Det är vinden.
De fortsatte att diskutera och kunde inte komma överens.
Var och en höll på sitt.
Då kom en grannkvinna förbi och när hon hörde vad de bråkade om sa hon milt:
-Det är varken flaggan eller vinden som rör sig, utan era tankar om den.
Zenbuddistisk berättelse | Ur Mannen med hästarna
I en by bodde en fattig man vars enda tillgång var en vacker häst.
En morgon var den borta, försvunnen.
– Vilken olycka! Sa byborna. Du kunden ha sålt hästen och fått massor med pengar. Vilken olycka!
– Det kan vi inte veta, svarade den game mannen. Det enda vi vet är att hästen inte står kvar i stallet.
Efter femton dagar kom hästen tillbaka med tretton vildhästar.
– Tretton nya hästar! Vilken lycka ropade byborna!
– Det vet vi inte, svarade mannen. Det enda vi vet säkert är att hästen är tillbaka.
Den gamles son började träna vildhästarna. Han föll snart av en häst och bröt benet.
– Vilken olycka! Ropade byborna. Vilken olycka!
– De vet vi inte, svarade mannen. Det enda vi vet säkert är att min son har brutit benet, svarade mannen.
En månad senare blev det krig i landet och alla byns unga män tvingades ut i armén. Utom den gamle mannens son, eftersom hans ben var skadat.
– Vilken lycka för dig att din son bröt benet! Utbrast byborna. Han är skadad, men han är kvar hos dig. Vi får kanske aldrig se våra söner igen! Vilken olycka!
– Det kan vi inte veta, svarade den gamle mannen. Allt vi vet är att min son är här och era söner är i armén.
Taoistisk berättelse | Ur 99 Berättelser
En fattig fiskare satt på stranden när en rik affärsman passerade förbi.
– Varför sitter du här och latar dig? `Varför är du inte ute och fiskar? Frågade affärsmannen.
– Därför att jag har fångat tillräckligt med fisk för idag, svarade fiskaren. Nu sitter jag här och njuter av eftermiddagssolen.
Affärsmannen nickade på huvudet.
– Nu när du har tid skulle du kunna fång mer fisk. Inte bara sitta här och göra ingenting.
– Vad skulle jag göra med fisken? Undrade fiskaren.
– Du skulle kunna sälja den och tjäna massor av pengar, sa affärsmannen. Du skulle kunna köpa en större båt med kraftigare motor och fiska ännu längre ut i havet. Då skulle du fånga ännu mer fisk och tjäna ännu mer pengar.
– Vad skulle jag göra sedan? Svarade fiskaren.
– Då, svarade affärsmannen skulle du kunna sitta och bara njuta av livet.
– Det är det jag gör just nu, svarade fiskaren.
Amerikansk berättelse | Ur Mannen med hästarna
En kväll var sufikvinnan Rabia ute på vägen och letade efter något, och hennes grannar gick ut för att erbjuda sin hjälp. Rabia var gamma och såg inte så bra.
– Vad letar du efter? Frågade de. Kan vi hjälpa dig?
– Det spelar ingen roll, svarade Rabia. Det är en oväsentlig fråga. Men jag vill gärna ha er hjälp.
Grannarna skrattade.
– Har du blivit tokig Rabia? Frågad de. Du säger att det inte spelar någon roll vad du letar efter. Hur skall vi kunna hjälpa dig om vi inte får veta det är du letar efter?
– Om vi nödvändigtvis vill veta det, så letar jag efter min nål, svarade Rabia. Jag har tappat den.
Grannarna börjad ivrigt leta där de stod. Efter en liten stund sa en av dem:
– Det är svårt att hitta en så liten sak som en nål på en så här stor väg. Var exakt tappade du den?
Rabia tittade på mannen.
– Det spelar ingen roll. Det är en oväsentlig fråga.
– Du har verkligen blivit tokig Rabia, sa grannarna:
Rabia funderade en lite stund och svarad sedan:
– Jag tappade den i mitt hus.
– Men varför letar du då efter den här?
– Därför att det är ljusare här ute, svarade Rabia.
Sufisk berättelse | Ur Fri från stress med mindfulness
En ung kvinna mådde inte alls bra. Varenda småsak irriterade henne och on klagade ständigt. En dag skickade hennes lärare henne för att hämta lite salt.
När den unga kvinnan kom tillbaka bad läraren henne att hälla lite av saltet i et glas vatten och sedan dricka några klunkar.
– Hur smakar det, frågade hon.
– Osmakligt, svarade den unga kvinnan. Det kändes nästan som jag skulle kvävas.
Läraren tog nu med sig den unga kvinnan, och glaset, på en vandring.
När de kom fram till en liten sjö bad hon den unga kvinna natt hälla ut glasets innehåll i sjön och ta några klunkar av vattnet.
– Hur smakar det, frågade läraren.
Med vattnet droppande från kinderna svarade kvinnan:
– Friskt.
– Känner du saltet, frågade läraren?
Den unga kvinnan skakade på huvudet.
– Nej, det gör jag inte, svarade hon.
Läraren tog hennes händer.
– Allt som plågar oss i livet är som rent salt, sa hon. Varken mer eller mindre. Mängden lidande är den samma, exakt samma, men hur skarpt det känns beror på hur stort kärlet som vi häller det i är.
Sluta vara ett glas. Bli en sjö.
Buddistisk berättelse | Ur Mannen med hästarna
Det finns en berättelse om en samuraj som besökt en zenmästare för att fråga om skillnaden mellan himmel och helvetet.
– Jag har ingen tid att ägna åt en sådan okunnig man som du, svarade zenmästaren.
Samurajen blev rasande, drog sitt svärd och hotade att döda zenmästaren.
detta min vän, är helvetet, sa zenmästaren.
Samurajen förstod genast zenmästarens stora vishet och stoppade tillbaka svärdet i skidan. Han bugade respektfullt för mästaren.
– Detta, min vän, är himlen, sa zenmästaren.
Zen buddistisk berättelse | Ur Fri från stress med mindfulness
En kung gick ut i sin trädgård för att njuta av solens ljus och sina vackra växter. Till sin förfäran fann han att träden, buskarna, blommorna och till och med de sträva gräsen höll på att vissna.
– Varför är det såhär? Frågade han eken, och fick till svar att den inte ville växa om den inte kunde bli lika hög som tallen.
Kungen vände sig till tallen, som var torr och förtvinad, och ställde samma fråga.
– Jag kan inte trivas om jag inte kan bära vindruvor som vinrankan, svarade tallen.
vinrankan höll på att dö därför att den inte kunde blomma som rosen.
Kungen blev mer och mer betryckt. Han vandrade planlöst omkring. Till slut råkade han på styvmodersviolen som blommade lika vackert som tidigare.
– Vad är det som gör att du fortsätter att blomstra när alla de andra träden och växterna torkar? Frågade han den lilla oansenliga blomman.
– Jag tog för givet att du ville ha en styvmodersviol när du planterade mig, svarade blomman. Om du hade velat ha en ek eller en tall eller en vinranka skulle du ha planterat det. Eftersom du satte mig här tycker jag att det bästa är att vara det du vill att jag sskall vara, svarade styvmodersviolen. Jag kan inte vara något annat än det jag är och jag gör mitt bästa för att vara mig själv.
Buddistisk berättelse | Ur 99 Berättelser
Då invånarna förstod att hon var zenmästare kastade de ut henne. De var rädda för att hennes lära skulle rucka på deras trossatser.
Rengtsu var trött och frusen, men gjorde iordning en bädd på sin klipphylla. När hon lagt sig såg hon ett blommande körsbärsträd öppna sig och skratta mot månen.
Överväldigad av skönheten i det hon såg vände hon sig mot byn och bugade sig.
– Tack vare er vänlighet att vägra mig husrum hamnade jag under körsbärsträdet denna disiga natt. Jag tackar er för den välsignelsen. Er slutenhet öppnade dörren för denna upplevelse,
Zenbuddistisk berättelse | Ur Fri från stress med mindfulness
– Det funkar inte. Jag kan inte få styr på tankarna som far runt i huvudet. Det ä jättesvårt att följa andningen och jag känner mig mer stressad nu än innan jag började träna mindfulness.
– Allt förändras, sa hennes lärare.
En vecka senare, kom eleven tillbaka till sin lärare.
– Nu funkar allt jättebra. Jag känner mig så rofylld och så levande. Livet känns så lätt.’-Allt förändras, sa henens lärare.
Buddistisk berättelse | Ur Mannen med hästarna
En ung man kom till sin mästare och klagade över att han inte förstod vad allt handlar om.
Mästaren svarade genom att berätta om sin egen resa.
– När jag var ung, sa han, såg jag bara bergen som berg och floderna som floder. Sedan började jag lyssna till berättelsernas budskap och då såg jag bergen som floder och floderna som berg.
Nu har jag upptäckt och förstått mycket. En del har jag lämnat bakom mig och annat har gett mig nya insikter. Sedan jag begrundat berättelsernas mening hör jag fler toner i universums tonskala.
Och nu är bergen berg och floderna floder igen.
Buddistisk berättelse | Ur Mannen med hästarna
En sufimästare var ute på resa med en av sina lärjungar. Mitt i natten kom de till ett karavanläger. Lärjungen var trött och trots att det var hans tur att binda kamelen, så band han den inte.
– Istället för att binda kamelen ber jag Allah vakta den, tänkte han, och lämnade kamelen utanför lägret.’
– Ta hand om kamelen, bad han tyst för sig själv och somnade.
På morgonen var kamelen borta.’-Var är kamelen, undrade mästaren på morgonen, när han steg upp.
– Jag vet inte, svarade lärjungen. Fråga Allah. Jag bad honom ta hand om kamelen. Du säger alltid att jag skall ha tillit till Allah.
– Det är rätt, svarade mästaren. Ha tillit till Allah, men bind kamelen först, för han har inga andra händer än dina.
Sufisk berättelse | Ur Fri från stress med mindfulness
En ung bågskytt hade vunnit flera tävlingar och skröt om sin skicklighet.
– Nu skjuter du bättre än zenmästaren, sa någon, och bågskytten sökte upp honom för att utmana honom om vem som var den bästa skytten.
Zenmästaren accepterade utmaningen med en bugning.
Den unge mannen drog fram en pil, siktade på tavlan och sköt mitt i prick på första försökteet.
– Se om du kan slå det, sa han stolt till mästaren.
Mästaren tog inte fram sin båge utan bad istället den unge bågskytten att följa med honom upp på berget.
Bågskytten blev nyfiken på vad mästaren ville och följde med honom. De kom till en djup ravin över vilken det låg en tunn och ranglig bräda.
Mästaren steg lugnt ut på brädan som säkert var livsfarlig. Han drog upp son båge och sköt en fullständigt perfekt träff. Mitt i prick,
– Nu är det din tur, sa han vänligt, och steg tillbaka på fast mark.
Bågskytten stirrade på den skrämmande klyftan som verkade vara helt bottenlös. Han tvekade länge, länge men kunde inte förmå sig att gå ut på brädan.
– Du är skicklig med bågen, sa mästaren, och du siktar bra. Träna nu att stilla sinnet som släpper pilen.
Buddistisk | Ur Mannen med hästarna
En känd professor kom till en zenmästare för att fråga vad zen innebär. Knappt hade han hunnit sätta sig, innan han började ställa sina frågor.
– Du ser trött ut, sa zenmästaren. Låt mig servera dig lite te.
– Professorn nickade och zenmästaren började göra i ordning teet.
Professorn var otålig. Hade färdats långt och ville ha svar på sina frågor. Zenmästaren märkte det och sa:
Teet är snart färdigt. Dina frågor blir kanske besparade medan du dricker det. Mannen är galen, tänkte professorn. Hur kan mina frågor bli besvarade av att dricka?
Men eftersom han var trött och törstig efter vandringen beslöt han att stanna kvar för att dricka te. Han skulle passa på att ställa sina frågor under tiden.
Zenmästaren kom med kannan och fyllde koppen. Han fortsatte att hälla. Teet rann över kanten och ner på golvet. Mästaren fortsatte att hälla.
– Stopp! Vad gör du? Ser du inte att koppen redan är full? Utbrast professorn.
– Det är precis som med dig, svarade zenmästaren. Ditt sinne är fullt av frågor, så det finns ingen plats för svaren. Ända sedan du kom hit har huset varit fullt av dina frågor. De har svämmat över hela stället. Gå hem, töm din kopp och kom sedan tillbaka. Skapa plats för tomhet och tystnad inombords.
Zenbuddistisk berättelse | Ur Fri från stress med mindfulness
En liten flod nådde på sin färd på vägen från källan randen av en stor sandöken och hejdade sig. Den hade lyckats ta sig förbi alla andra hinder, men när den försökte rinna ut över sanden försvann dess vatten.
– Om jag fortsätter ut i öknen kommer jag att sina och dö. Jag måste kanske vända tillbaka. Vad skall jag ta mig till?
Trots att den lilla floden var övertygad om att dess öde var att korsa öknen hittade den inget sätt att göra det.
Vinden hörde flodens nödrop och kom till undsättning.
– Du kan inte vända tillbaka, susade den. Lär av molnen som låter sig föras av vinden och bli till regndroppar på andra sidan öknen. Överlämna dig åt mig så skall jag bära dig på min rygg över öknen.
– Men vad händer sedan? Vad gör den med mig sedan, undrade den lilla floden oroligt.
– Jag släpper ner dig i havet, viskade vinden.
– Men om jag faller ner i havet kommer jag inte längre att vara mig själv, klagade den lilla floden.
– Du kan inte gå tillbaka, sa den tålmodiga vinden, och du klarar dig inte länge här i hettan. Överlåt dig till mig och låt mig föra dig över öknen så kommer du att falla som regn på andra sidan öknen.
Långsamt börjad en insikt väckas till liv hos den lilla floden och den nickade till vinden.
– Ta mig med.
Sufisk berättelse | Ur Mannen med hästarna
En vacker morgon hade en man just hissat sin flagga. Hans granne kom förbi och de började prata.
– Ser du så vackert flaggan rör sig, sa mannen som hade hissat flagan.
– Det är inte flaggan som rör sig, svarade den andre. Det är vinden.
De fortsatte att diskutera och kunde inte komma överens.
Var och en höll på sitt.
Då kom en grannkvinna förbi och när hon hörde vad de bråkade om sa hon milt:
-Det är varken flaggan eller vinden som rör sig, utan era tankar om den.
Zenbuddistisk berättelse | Ur Mannen med hästarna
I en by bodde en fattig man vars enda tillgång var en vacker häst.
En morgon var den borta, försvunnen.
– Vilken olycka! Sa byborna. Du kunden ha sålt hästen och fått massor med pengar. Vilken olycka!
– Det kan vi inte veta, svarade den game mannen. Det enda vi vet är att hästen inte står kvar i stallet.
Efter femton dagar kom hästen tillbaka med tretton vildhästar.
– Tretton nya hästar! Vilken lycka ropade byborna!
– Det vet vi inte, svarade mannen. Det enda vi vet säkert är att hästen är tillbaka.
Den gamles son började träna vildhästarna. Han föll snart av en häst och bröt benet.
– Vilken olycka! Ropade byborna. Vilken olycka!
– De vet vi inte, svarade mannen. Det enda vi vet säkert är att min son har brutit benet, svarade mannen.
En månad senare blev det krig i landet och alla byns unga män tvingades ut i armén. Utom den gamle mannens son, eftersom hans ben var skadat.
– Vilken lycka för dig att din son bröt benet! Utbrast byborna. Han är skadad, men han är kvar hos dig. Vi får kanske aldrig se våra söner igen! Vilken olycka!
– Det kan vi inte veta, svarade den gamle mannen. Allt vi vet är att min son är här och era söner är i armén.
Taoistisk berättelse | Ur 99 Berättelser
En fattig fiskare satt på stranden när en rik affärsman passerade förbi.
– Varför sitter du här och latar dig? `Varför är du inte ute och fiskar? Frågade affärsmannen.
– Därför att jag har fångat tillräckligt med fisk för idag, svarade fiskaren. Nu sitter jag här och njuter av eftermiddagssolen.
Affärsmannen nickade på huvudet.
– Nu när du har tid skulle du kunna fång mer fisk. Inte bara sitta här och göra ingenting.
– Vad skulle jag göra med fisken? Undrade fiskaren.
– Du skulle kunna sälja den och tjäna massor av pengar, sa affärsmannen. Du skulle kunna köpa en större båt med kraftigare motor och fiska ännu längre ut i havet. Då skulle du fånga ännu mer fisk och tjäna ännu mer pengar.
– Vad skulle jag göra sedan? Svarade fiskaren.
– Då, svarade affärsmannen skulle du kunna sitta och bara njuta av livet.
– Det är det jag gör just nu, svarade fiskaren.
Amerikansk berättelse | Ur Mannen med hästarna
En kväll var sufikvinnan Rabia ute på vägen och letade efter något, och hennes grannar gick ut för att erbjuda sin hjälp. Rabia var gamma och såg inte så bra.
– Vad letar du efter? Frågade de. Kan vi hjälpa dig?
– Det spelar ingen roll, svarade Rabia. Det är en oväsentlig fråga. Men jag vill gärna ha er hjälp.
Grannarna skrattade.
– Har du blivit tokig Rabia? Frågad de. Du säger att det inte spelar någon roll vad du letar efter. Hur skall vi kunna hjälpa dig om vi inte får veta det är du letar efter?
– Om vi nödvändigtvis vill veta det, så letar jag efter min nål, svarade Rabia. Jag har tappat den.
Grannarna börjad ivrigt leta där de stod. Efter en liten stund sa en av dem:
– Det är svårt att hitta en så liten sak som en nål på en så här stor väg. Var exakt tappade du den?
Rabia tittade på mannen.
– Det spelar ingen roll. Det är en oväsentlig fråga.
– Du har verkligen blivit tokig Rabia, sa grannarna:
Rabia funderade en lite stund och svarad sedan:
– Jag tappade den i mitt hus.
– Men varför letar du då efter den här?
– Därför att det är ljusare här ute, svarade Rabia.
Sufisk berättelse | Ur Fri från stress med mindfulness
En ung kvinna mådde inte alls bra. Varenda småsak irriterade henne och on klagade ständigt. En dag skickade hennes lärare henne för att hämta lite salt.
När den unga kvinnan kom tillbaka bad läraren henne att hälla lite av saltet i et glas vatten och sedan dricka några klunkar.
– Hur smakar det, frågade hon.
– Osmakligt, svarade den unga kvinnan. Det kändes nästan som jag skulle kvävas.
Läraren tog nu med sig den unga kvinnan, och glaset, på en vandring.
När de kom fram till en liten sjö bad hon den unga kvinna natt hälla ut glasets innehåll i sjön och ta några klunkar av vattnet.
– Hur smakar det, frågade läraren.
Med vattnet droppande från kinderna svarade kvinnan:
– Friskt.
– Känner du saltet, frågade läraren?
Den unga kvinnan skakade på huvudet.
– Nej, det gör jag inte, svarade hon.
Läraren tog hennes händer.
– Allt som plågar oss i livet är som rent salt, sa hon. Varken mer eller mindre. Mängden lidande är den samma, exakt samma, men hur skarpt det känns beror på hur stort kärlet som vi häller det i är.
Sluta vara ett glas. Bli en sjö.
Buddistisk berättelse | Ur Mannen med hästarna
Det finns en berättelse om en samuraj som besökt en zenmästare för att fråga om skillnaden mellan himmel och helvetet.
– Jag har ingen tid att ägna åt en sådan okunnig man som du, svarade zenmästaren.
Samurajen blev rasande, drog sitt svärd och hotade att döda zenmästaren.
detta min vän, är helvetet, sa zenmästaren.
Samurajen förstod genast zenmästarens stora vishet och stoppade tillbaka svärdet i skidan. Han bugade respektfullt för mästaren.
– Detta, min vän, är himlen, sa zenmästaren.
Zen buddistisk berättelse | Ur Fri från stress med mindfulness
En kung gick ut i sin trädgård för att njuta av solens ljus och sina vackra växter. Till sin förfäran fann han att träden, buskarna, blommorna och till och med de sträva gräsen höll på att vissna.
– Varför är det såhär? Frågade han eken, och fick till svar att den inte ville växa om den inte kunde bli lika hög som tallen.
Kungen vände sig till tallen, som var torr och förtvinad, och ställde samma fråga.
– Jag kan inte trivas om jag inte kan bära vindruvor som vinrankan, svarade tallen.
vinrankan höll på att dö därför att den inte kunde blomma som rosen.
Kungen blev mer och mer betryckt. Han vandrade planlöst omkring. Till slut råkade han på styvmodersviolen som blommade lika vackert som tidigare.
– Vad är det som gör att du fortsätter att blomstra när alla de andra träden och växterna torkar? Frågade han den lilla oansenliga blomman.
– Jag tog för givet att du ville ha en styvmodersviol när du planterade mig, svarade blomman. Om du hade velat ha en ek eller en tall eller en vinranka skulle du ha planterat det. Eftersom du satte mig här tycker jag att det bästa är att vara det du vill att jag sskall vara, svarade styvmodersviolen. Jag kan inte vara något annat än det jag är och jag gör mitt bästa för att vara mig själv.
Buddistisk berättelse | Ur 99 Berättelser
Då invånarna förstod att hon var zenmästare kastade de ut henne. De var rädda för att hennes lära skulle rucka på deras trossatser.
Rengtsu var trött och frusen, men gjorde iordning en bädd på sin klipphylla. När hon lagt sig såg hon ett blommande körsbärsträd öppna sig och skratta mot månen.
Överväldigad av skönheten i det hon såg vände hon sig mot byn och bugade sig.
– Tack vare er vänlighet att vägra mig husrum hamnade jag under körsbärsträdet denna disiga natt. Jag tackar er för den välsignelsen. Er slutenhet öppnade dörren för denna upplevelse,
Zenbuddistisk berättelse | Ur Fri från stress med mindfulness